4th of july i Tucson/Arizona

Visa fullständigt album

Vi gjorde det! Vi tog oss över gränsen till USA på dagen D, “4th of  july”! I natt har det åskat och vräkt ner som vanligt. Det var olidligt hett igår kväll och poolen på hotellet var överhopad med något som måste ha varit hela släkter av välgödda, semesterfirande mexikaner. Poolen var så skitig med plåster, sand och annat klibbigt obestämbart att jag höll på att spy. Hebbe höll sig kvar längre än mig men inte ens han ville doppa huvudet under vattnet. Vi kom iväg vid 7.20, efter att Harry snabbfixat ett fäste för väskhållaren, och vi ätit snabbfrukost på “OXXO” d v s kaffe, juice, sötbulle och drickyoughurt. Vi körde betalväg i dag också för att “käka mil” så snabbt och tryggt som möjligt. Det var raka sträckor fast med rätt mycket vägarbeten. De första två timmarna var temperaturen ganska ok faktiskt. De enda djur vi såg var diverse levande ormar och döda, av värmen, mumifierade hundar. Folk har verkligen tittat ingående på oss både i Centralamerika och Mexico. Igår var det en kvinna som ville ta kort på sig vid motorcyklarna. Hon höll på att välta Harrys BMW innan han hann rädda situationen. I dag var det en man som frågade om Harry var “a gunman”. Han tyckte väl att Harry ser ut som Clint Eastwood 🙂 Vi tänker att det blir ganska skönt att smälta in i mängden i USA. Vi var lite oroliga för att inte hitta igen stället där vi skulle “stämpla ut” motorcyklarna, för att få igen depositionen vi lämnade när vi kom in i Mexico, men det var väl skyltat och låg ca 20 km från gränsen. Vi hittade däremot aldrig någon “aduana” för att själva bli utstämplade ur Mexico. Vägen slussade oss genom ingenmansland till USA´s gräns Nogales. Där stod vi i kö ca 20 minuter innan vi fick träffa de stiliga poliserna från tv-serien “Zona de peligroso”. De såg raskt till att vi fick “Green cards” medan deras kompetenta hund sniffade igenom våra motorcyklar. På ett nafs var vi igenom en av världens hårdaste gränsövergångar! Hundförarens ord “It´s crazy” och den kvinnliga polisens “These people are really hard” ringde i öronen. Över oss drog tunga, mörka, hotfulla åskmoln in med löfte om OVÄDER! Vi slank mellan molnen och hann fram till “Super 8” hotellet i Tucson/Arizona innan åskan och regnet piskade ner och hotade välta våra motorcyklar. Hebbe beställde panpizzas från “Pizza Hut” för leverans till rummet medan Harry och jag promenerade iväg till macken för att köpa något gott till d v s “Ben & Jerry´s”. Vi hamnade mitt i en polisutryckning och jepp! De kör gamla HD´s 🙂 Rakt utanför hotellet är ett berg och från det berget skall kvällens fyrverkeri skjutas. Det grillas och festas för fullt så det är bara att “joina in” 🙂 I morgon styr vi som vanligt norrut…

Skrivet av en proppmätt Carola som överlevt Centralamerika och Mexico och är i USA 😀

Ps! Hur kommer det sig att det ligger så många ensamma skor längs vägarna? Hur har de hamnat där? Var är “maken” till skon? Var är ägaren till skon? Ds

.