Hos Alex i Osorno

I dag har vi kort 250km till var van i Osorno. Vagen och traffiken ar helt ok. Motorvag ar val inte det roligaste med vara cyklar men vi vill ju soderut snabbaste vagen. I gar var det torrt, flackt och dammigt langs vagen. I dag har det varit bordigt, gront och valdigt kuperat. Innan vi for ivag pa resan drabbades jag av inflammation i bada muskelfastena i armarna. Sjukgymnast Lasse forbarmade sig over mig. Till dig Lasse: Du sade att kvinnors axlar ar klenare byggda an mannens. Om jag hade klagomal skulle jag klaga hos han som skapat oss. Nu har jag pratat med honom. Han halsar att han ordnat sa att kvinnors axlar klarar sadant som de maste t e x att kora motorcykel genom Sydamerika. Troligen ar det darfor jag inte har ett dugg ont. Tja, det kan ju ha med akupunktur att gora ocksa 🙂 Vi har funderat over hur det kommer sig att det finns sa manga minnesmarken langs vagarna. Hur kan det vara mojligt att sa manga dor langs vagen? Arto Paasilinna skulle antagligit att det handlat om kollektivt sjalvmord. Vi fortsatter vara forsok att hitta svar…I dag njuter vi hemma hos Alex och hans bror Christian. I morgon fortsatter vi mot Bariloche/Argentina..