Att resa långt med mc är som en pilgrimsresa…

De senaste dagarna har vi ägnat åt att njuta av den franska landsbygdens kuperade, böljande mindre vägar! Vi har tältat och träffat underbara långcyklister. 

Vi är överens om att Frankrike är som den där tufsiga typen som kommer för sent, med fel grejer, otvättad men parfymerad. Glatt och obrytt sägandes “comme ci comme ca”, “jag är ju här nu!”. Svårt att inte gilla även om man stör sig. 

Vi lyckades pricka in och köra flera etapper av “Tour de France” och se hur städerna de passerar rustar till fest och få en liten försmak om vilka idrottsliga prestationer som krävs för att cykla i så kuperad terräng, ofta i kraftig hetta. 

Vi har också passerat Spanien. Det började med att jag fick ett oidentifierat djur/föremål i ögat och slutade se direkt. Våra medicinväskor är stora som två kabinväskor så det var bara att plocka fram ögonskölj. Vi lyckades åtgärda problemet, tack och lov. När samma sak hände i Tanzania fick jag besöka doktor. 

Efter någon timmes körning kom vi in på pilgrimsvägen “Camino de Santiago”. Vi såg vandrare längs vägen i hettan och dammet. Greps av kärleksfulla tankar till sönerna Oskar och Herman som skall vandra en del av “caminon” i sommar.

Att resa med motorcykel är också en sorts pilgrimsresa. Många timmar varje dag när du är utelämnad till dina egna tankar. Umbäranden som regn, hetta, damm och halka. Kroppsliga krämpor som kommer och går. Trötthet på gränsen till utmattning. Och stor glädje! Som när vår vän Håkan Pohl smsade att han är i Portugal när vi passerar och att vi är välkomna hem till honom?. 

Idag kom vi in i Portugal. Dramatiskt värre! Vi körde längs motorvägen. Plötsligt ser jag Harrys mc rista till och uppfattar att något flyger förbi min vänstra fot. Harry har börjat sakta in och svänga av mot högerkant. Jag tänker att kedjan “har hoppat”. 

Det visar sig att kedjelåset brustit. Tack och lov hann inte kedjan slå sönder något OCH den förutseende hjälten Harry hade med ett extra kedjelås???. Efter 10 min fick vi sällskap av vägassistans. Inte en krona fick vi betala för sällskap och uppmuntrande tillrop. Vilket land???. 

Nu har vi bestämt att våra tappra motorcyklar behöver lite omvårdnad liksom vi. Värmen idag har idag pendlat mellan +39-41c. Att fixa en havererad mc i hetta på en tungt trafikerad motorväg tar ut sin rätt. Därför stannar vi i denna lilla stad “Seia” på hög höjd med utsikt över dalen ett par nätter. Sen styr vi mot Håkan i Lissabon?.