CAMP SAXNÄS

Det hela började med att min kollega Sara fick en spahelg i Saxnäs i födelsedagspresent. Hur kul är det att åka till Saxnäs själv? Jag såg goda träningsmöjligheter, god mat och massage framför mig och erbjöd mitt sällskap. Så gjorde även vår andra kollega, Ann, och Saras syster, Maria. Bilen var ungefär lika tungt lastad som när ungar och hundar är med när vi styrde iväg på fredagmorgon. Vägverket hade hunnit styra undan gårdagens 40cm snö och solen strålade från en klarblå himmel. I Vilhelmina stannade vi till för det var marknad med försäljare och tävling i “isstolpesittning” (De sitter i två dygn). Temperaturen sjönk i takt med avverkade mil. Väl framme var det -26c! Vi var de enda gästerna på hotellet (tänk filmen Shining) och togs väl emot. Jag svidade raskt om till skidkläder och spurtade iväg mot Stensjön för att skida över mot det utlovade skidspåret. Höjdskillnaden var stor men jag tröstade mig med att ingen ändå skulle få veta om jag tog av mig skidorna och hasade ner på hemvägen. Vilket spår! Helt nypreparerat, Marsfjällen i bakgrunden och ripor som flög framför mig i spåret. Väl “hemma” väntade en varm bastu och en god middag. Ann och jag delar rum. Redan kl 20.30 gav vi upp och släckte lyset. Vi sov i 12 timmar förutom ett avbrott mellan kl 00 och 01 då vi var ute i korridoren för att kolla vem som smällde i dörrarna så förskräckligt om det nu var så att vi var ensamma (tänk filmen Shining). Vi löste lite korsord och läste lite för att sedan somna igen. Frukosten var efterlängtad så vi måste ha förbränt en hel del under natten 🙂 I dag har det bara varit -22c. Jag stod i skidspåret igen kl 10. Med varm nyponsoppa i termosen hasade jag mig runt 8 varv i spåret. Jag beräknar att det blev 2 mil. Jag såg ut som Ola Skinnarmo vid polen när jag såg mig i spegeln:-) Tillbaka på hotellet rusade jag in i bastun för vidare rusning till spa behandlingarna. Underbara Gudrun tog hand om min möra kropp med muskelknutar och allt. Hon skulle ha kunnat hålla på länge sade hon. Skall jag ta det som en komplimang eller…Nu luktar vi alla gott och är hungriga igen. Sara och Maria skuttar runt och begår afrikansk dans. Det är ingenting för stela finländskor. Ann läser en bok och jag sitter i hotellvestibulen vid brasan med ett obestämt skinn över axlarna, skriver och väntar på middagen. Jag misstänker att jag har fått smak på det goda livet…

.