En bild kan ljuga mer än tusen ord…
Så är påsken ohjälpligen över och alla påskfjädrarna som blåst omkring på gården är hopsamlade. Familjens samlade bukett av motorcyklar står nu hopsamlade på garageuppfarten och riktigt tigger om att få bli rastade. Vi som bor här norröver är dock luttrade och vet att bakslag i form av hagel och drivis säkert är i antågande så vi ropar inte riktigt “hej” än.
Jag funderar ofta på fenomenet Facebook, och jag tror inte att jag är ensam över att göra det. Vi tillbringade påskhelgen i stugan i Finlandssvenska skärgården. Det är verkligen “en stuga”, utan el och utan rinnande vatten, längst ut där skogsvägen slutar. När jag hörde kommentarerna om vår vistelse och tittade på bilderna jag lagt ut vill jag komplettera med följande, för att ni skall få en mera sanningsenlig bild av vår påsk:
Det ser ut som en mysig, näringsrik, kulinarisk påskmiddag i stugvärmen med en härlig brasa i bakgrunden. Sanningen är att maten är smaklöst halvfabrikat, tallrikarna är iskalla och kyler maten, den lilla skvätten rödvin är iskall, brasan lyckas inte värma stugan så jag hackar tänder av kyla…och Harry bävar för att äta överhuvudtaget då det ofrånkomligen innebär en tur till utedasset i mörkret.
Det ser ut som att hundarna är i paradiset….vilket de på sätt och vis är nära eftersom de håller på att frysa ihjäl trots filtar på natten. Klart gränsfall till djurplågeri och Athena kommer sannolikt aldrig att förlåta att hon tvingas åka bil över 10 timmar(enkel väg) för att genomlida detta iskalla helvete.
Isen ser ut som en långfärdsskridskoåkares paradis…Ett paradis som kunde ha nåtts onödigt tidigt om en vågat sig ut. Lömska stråk med rutten, sörjig is var strategiskt utspridda där en minst anade.
Den som ser bilden kan lätt förledas att tro att jag är lyckligt lottad som får njuta av vacker gitarrmusik. I själva verket är det andra som får njuta av hans musik medan jag har genomlidit typ 26 år med diverse tortyrinstrument som fiol, mandolin OCH nyckelharpa. Här misshandlar han Bach och det är bara sekunder från att jag skall använda gitarren till brasved för att få slut på eländet och värme för att överleva dagen.
Min helt logiska slutsats av detta är att en skall ta allt som sägs på Facebook med “ett kilo salt” eftersom “en bild ljuger mer än tusen ord…”