Stockholm marathon 2014

Nu har vi gjort det för 11:e gången…alltså tränat för, genomfört och sprungit i mål på Stockholm Stadion i Stockholm Marathon 😀 I år var det ju för min del en kamp att bevisa att jag kunde göra det trots knäskadorna med hjälp av envis rehabträning och tjockt pannben. Harry hade nog kunnat göra en bättre tid i detta lopp men valde att hänga med mig. Mågen Björn visste vi ju att vi bara skulle se ryggen av för han är en ung man i sina bästa år …med långa ben. Vädret var på löparnas sida och korta skurar svalkade i +14c sommarvärme. Gruppkramen efter målgång var guld värd! Det är onekligen en bravad att ta sig till fots 42,2 km. Tack och lov underlättades vår färd av den eminenta supporten längs banan av Jessica och Björns mor, syster och man. Under pizzaorgien efteråt fick vi veta att vi under lördagen hängt uppe på löpsedlarna i Umeå pga reportaget i Expressen. Ärligt talat visste vi inte om vi skulle skratta eller gråta…ibland kan det bli lite mycket uppmärksamhet när man är socialt kompetent men inte särskilt social. Nu skall vi låta kropparna läka ihop och njuta av försommaren medan vi förbereder oss för nya äventyr 🙂