En ny mc-säsong har börjat!

Så där lagom till påsk börjar livsandarna vakna till liv igen. Visserligen har Herman och jag vilat upp oss en vecka på Kanarieöarna efter jul men påskledigheten vid stugan i Finland satt verkligen bra. Harry, den ständige mekanikern, har haft en hektisk vår med att serva alla hojar, bilar OCH snöskotrar fast de inte körts många meter denna katastrofalt snöfattiga vinter. Vi har “nött” desto flera mil längs landsvägarna under förberedelserna inför årets Stockholm Marathon, vårt 11 i ordningen. Antagligen en vansinnig ide att springa i år med det skrala knä jag har men ännu vansinnigare av läkare och sjukgymnaster att säga att jag sannolikt inte kommer att kunna springa marathon, i synnerhet inte på asfalt, igen. Klart som fasen att jag då måste försöka…en gång till. Eftersom Harry brukar “vila sig i form” och jag brukar springa jämt är detta första gången Harry och jag har nästan samma mängd löpta mil innan maran. Nu gäller det bara att inte dra på sig någon onödig förkylning …och genomföra längsta träningsloppet på 31 km på lördag.