Dalton Highway är en utmaning
Vi är alla så glada att vi antog den utmaning som Dalton Highway är! Både vi och cyklarna prövas till det yttersta. Det är uppenbart att man är långt från hjälp om något skulle hända. Och som vanligt så hinner man bara tänka “Här finns inga cyklister” så dyker det upp någon hurtigt vinkande typ med fullpackad cykel. De är verkligen stencoola! I går körde vi 450 km och i dag blev det 380 km innan vi nådde Deadhorse/Prudhoe Bay. Vägen igår var från början asfalt för att ganska omgående övergå i en djup “chokladmousse” som slirade en hit och dit. Regnet gjorde varken till eller från. Efter leran kom varierande sträckning av asfalt och packad lera. Vi nådde Wiseman och hittade tack och lov ett rum för natten. I samma länga huserade också ett glatt mc gäng som var från Ohio. Det regnade hela natten och vi startade i ett irriterande hällregn. Asfalten byttes än en gång mot lera varierat med grusväg med små potthål och packad lera för att avslutas i en nyharvad leråker eftersom en illasinnad harvbil/saltbil nyss varit ute. Ibland såg jag inte röken av Harry. Vi passerade det högsta Atigun Passet i dimma och regn och kom ner i ett fantastiskt bergslanskap som övergick i tundra. Permafrosten gör att vattnet inte har någonstans att ta vägen så det blir små sjöar här och där. Små polarekorrar låg och rullade sig i dammet på vägen. De är jättesöta och liknar “Piff och Puff”. Vi körde raka vägen till “Prudhoe Bay Hotel” och checkade in för dyra pengar. Noteras bör att all mat vi kan äta ingår OCH vi får ta med oss mat! Värt varenda öre eftersom maten är fantastiskt god! Härligt att se att hårt arbetande människor från oljeriggarna får njuta av denna lyxmat. Vi lyckades skaffa en högtryckstvätt för att spola av motorcyklarna geggan från vägen. Lämnar man kvar den så rostar de på nolltid. Vi avslutade dagen med en busstur till “The Artic sea” där jag fick mitt efterlängtade dopp 🙂 I natt sover vi gott och laddar inför en hemfärd med samma utmanande förhållanden.
Skrivet av en proppmätt Carola som kommer att drömma om efterrättsbuffén.
Ps! Nu vet vi att det tar oljan 8,5 dagar att färdas i pipelinen från Prudhoe Bay till Valdez. Ha! Vi kör mycket snabbare än det 🙂 Ds
GRATTIS and Well Done som dom säger over there. eller kanske snarare Awesome!!! Ölen väntar på er här hemma! ha det gott kram Kajsa
En fantastisk resa, upplevd genom en suverän berättare! Fick för mig att jag skulle kolla på Google Map ungefär hur långt det är, men får det här beskedet:”Det gick inte att ta fram vägbeskrivningen mellan Panama och Deadhorse, Alaska, USA”.
Kajsa: Jo, att klara Dalton Highway kändes som att ha gjort ett marathon d v s något att lägga till meritlistan :-)Jag tänker på dig och Anette varje dag och är med er i förberedelserna inför ert äventyr. Vi har mycket att prata om när vi kommer hem 🙂
Lars: Ha, ha! Det var roligt att veta att inte ens google kan spåra oss 🙂 Pröva googla på Dalton Highway i stället. Många fina bilder och bra beskrivning på vägen.
Hey !
It were 6 nice Days in Anchorage.
Did you have an god return from Frankfurt? I was at 22:18 back at Bremen. And i never had such a Taxidriver before, cause she was my woman.
Sincerly
Christian